2011-08-23
Tankar från 100 Dancers, del 2: Konst eller terapi?
Om man lägger för mycket tid på reflektion finns en risk att skapandeprocessen förvandlas till en terapisession. Är det verkligen intressant att veta hur alla upplevde improvisationen? Hur det kändes? Även om processen är viktig måste syftet med processen vara en produkt. Eller, rättare sagt, målet måste vara produkten. Syftet med produkten kan ju vara processen. Men om vi gör en improvisation på temat smärta är det helt olika saker om det handlar om terapi eller om konstnärligt arbete. Det sistnämnda kan fungera terapeutiskt, men om vi fastnar i det kan det hända att vi tappar bort de konstnärliga kvaliteterna. Är processen terapeutisk är det mest intressanta vad som händer inuti dansaren. Är processen konstnärlig är det mer intressant vad som fångar publiken. Det måste funka för åskådaren. Mottagarmedvetenhet. Att diskutera hur det kändes kan vara intressant ibland, för att komma vidare i processen, men när största delen av tiden läggs på det försvinner målet ur sikte. Vi måste hela tiden hålla målet inom synhåll, annars glömmer vi bort varför vi gör det vi gör.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Emelie! Skulle du vilja blogga lite om de nya gymnasiereglerna?
På min skola är det såhär.....
Är du borta en lektion så ringer man hem till föräldrarna. Idag var jag hos min läkare på geografilektionen. Min mentor vet om detta, men kommer ringa hem till mig idag.
Missar du ett kapitel i ett ämne så får du ig. Då måste du gå igenom hela kursen igen, på en vecka. Bevisa att du kan ALLT. (inte bara det du har missat, utan ALLT)
Läraren kan, när som helst, begära din telefon. Trots att du inte stör. Tex min engelskalärare sa att på nästa engelskalektion så ska allas mobiler ligga längst fram i klassrummet.
En väldigt blå skola, om jag får säga så själv. Man känner sig som ingenting. Jag känner att jag inte betyder så mkt i skolan. Att jag och läraren inte har någon egen kontakt utan att allt är regler som styr oss- jag är en del i systemet.
Anonym, jag blir ledsen att läsa att du känner dej som "ingenting" på din skola. Det strider både mot FN:s barnkonvention och läroplanen, som säger att eleverna ska lära sej att varje människa har ett egenvärde. Hur ska man kunna lära sej det, om man inte upplever att man själv har ett värde i den miljö man vistas i varje dag? För mej är det väldigt viktigt att ha en personlig relation med var och en av mina elever. Annars vet jag inte hur jag skulle kunna undervisa dem! Dessutom blir det ju så mycket trevligare för mej, om jag känner eleverna och kan prata med dem som vanliga människor. Jag har dock också haft lärare som inte alls vill ha en personlig relation till eleverna. Om det är mer regel än undantag på din skola verkar det väldigt tråkigt, tycker jag.
Om du är omyndig får och eventuellt bör din mentor ringa till dina föräldrar, om du missar lektioner. Om mentorn tycker att det behövs beror förstås på hur mycket du är borta och vilken relation du och läraren har. Är du myndig får inte läraren kontakta dina föräldrar om inte du har godkänt det.
Jag tror att den nya skollagen ger lärare större befogenheter att till exempel beslagta mobiltelefoner och liknande, men jag måste läsa på lite mer innan jag kan säga säkert vad som gäller. Tidigare fick man inte ta ifrån eleverna deras tillhörigheter, eftersom det räknas som "egenmäktigt förfarande" (vilket är olagligt). Oavsett vad den nya skollagen säger tycker jag att det är oetiskt och respektlöst att ta ifrån eleverna personliga tillhörigheter vare sej de stör eller inte. Den typen av åtgärder tror jag bara leder till större motstånd och fler protester. Istället bör man diskutera hänsyn och respekt och finna överenskommelser som alla kan ställa upp på.
IG (eller F i det nya betygsystemet) får man om man inte når upp till kriterierna för G (eller E). För att nå upp till det önskade betyget behöver man bara komplettera med de moment man har missat, eller uppgifter som visar att man uppnår de betygskriterier man tidigare inte nått upp till.
Jag bloggar gärna om de aktuella skolreformerna. En del har jag redan skrivit. Du kan klicka på taggen Gymnasieskolan, för att hitta de inläggen.
Skicka en kommentar