Ganska ofta får jag frågan: ”Blir man vig av
balett/dansträning?” Svaret är ja. Man blir rörlig, smidig, vig av att träna
dans.* Främst beror det på att dans innehåller så mycket dynamiskrörelseträning. Många dansrörelser utnyttjar ledernas maximala rörelsekapacitet
(det som kallas för ytterlägen), vilket gör att rörligheten i leden – i bästa
fall – ökas lite varje gång rörelsen utförs. Samtidigt blir man starkare och
kan kontrollera sina rörelser bättre, vilket faktiskt också förbättrar
rörligheten. Styrka och rörlighet ses ibland som motsatser, men så är det inte!
Är man inte stark och kan kontrollera rörelser i ytterlägen har man ingen nytta
av sin rörlighet. Snarare riskerar man att skada sej. Detsamma gäller det
omvända – är man inte rörlig kan man inte nyttja sin fulla kraft. Rörlighet och
styrka går alltså hand i hand.
Framför allt i modern/nutida dans och breaking, men även i jazz och
hiphop, tränar man också på att ta sej ner till och upp från golvet. När man
vänjer sej vid det och får en smidig golvteknik blir man kanske inte vigare,
men på sätt och vis ändå rörligare. Man får större rörelsefrihet och uppfattas
förmodligen både av sej själv och andra som mindre klumpig.
Till sist ingår ofta mycket stretching i dansträning. Många
dansare stretchar dessutom ofta och mycket utanför klass, vilket förstås ökar
vigheten betydligt.
*Åtminstone de genrer jag undervisar; modern/nutida, jazz
och balett. Även av många andra genrer, men kanske inte alla. Sällskapsdans är
en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar