2012-01-04

Bara en fjärdedel av undervisningen behöver kvalitetssäkras

Igår skrev jag om orimligheten i att påstå att legitimation kommer höja läraryrkets status, när den omfattar endast en liten del av lärarkåren. Om jag försöker se problemet ur elevernas perspektiv blir det dock ännu värre. En gymnasieutbildning omfattar 2500 poäng.* De är fördelade på gymnasiegemensamma ämnen (tidigare kallade kärnämnen), programgemensamma ämnen, programfördjupningar och inriktningar (tidigare under samlingsnamnet karaktärsämnen), gymnasiearbete (tidigare projektarbete/specialarbete) samt individuellt val. På de fem högskoleförberedande programmen utgör de gymnasiegemensamma ämnena 1100-1250 poäng, alltså halva eller nästan halva utbildningen. Alla gymnasiegemensamma ämnen kräver att läraren är legitimerad för att vara behörig att ansvara för undervisningen och sätta betyg. Övriga ämnen på de högskoleförberedande programmen omfattas också (åtminstone i allra största utsträckning) av legitimationskravet.

På yrkesprogrammen utgör de gymnasiegemensamma ämnena 600 poäng, alltså en knapp fjärdedel av utbildningen. Av övriga ämnen är det ytterst få, om ens några, som kräver lärarlegitimation. Enligt Skolverkets statistik går 31% av eleverna, som började gymnasiet i höstas, på något av yrkesprogrammen (plus den lilla grupp som går på yrkesutbildningen för dansare och därmed hamnar utanför statistiken). Nästan en tredjedel av gymnasieeleverna riskerar alltså att undervisas och betygsättas av olegitimerade lärare under tre fjärdedelar av sin utbildning. "Riskerar" låter kanske dramatiskt och lite märkligt, eftersom jag annars brukar skriva så mycket negativt om legitimationen, men om den ska "säkra kvaliteten" på undervisningen måste det ses som en risk att inte ha legitimerade lärare. Många yrken, inklusive dansaryrket, har traditionellt överförts från mästare till lärling utan att passera utbildningssystemet, men en gymnasieutbildning innebär mer än att härma någon som redan kan. Även i yrkeslärarnas uppdrag ingår att vara insatta i och följa styrdokumenten, att sätta betyg utifrån kunskapskraven, hålla utvecklingssamtal och ha kontakt med elevernas föräldrar. De behöver alltså inte bara yrkeskompetens, utan också lärarkompetens. En dubbel kompetens, alltså, som lärare i teoretiska och estetiska ämnen samt idrott och hälsa faktiskt inte behöver. Ändå har man valt att undanta dem från legitimationskravet. Kan det tolkas på något annat sätt än att regeringen anser att yrkesämnena inte är några "riktiga" skolämnen? Att en yrkesutbildning inte är en "riktig" utbildning? Klart är i alla fall att yrkesutbildning inte är så viktigt att kvaliteten på undervisningen behöver stärkas.

Ingen "riktig" utbildning alltså, eftersom den inte innehåller några "riktiga" ämnen och inte heller undervisas av "riktiga" lärare. Om yrkesprogrammen hade låg status innan lär de väl slå i botten nu.

------------------------
*1 poäng = 1 timmes undervisning eller självstudier

Inga kommentarer: