Igår fick jag post från Statistiska Centralbyrån. Det var en enkät till alla som tagit ut lärarexamen under läsåret 2008/09. Frågorna handlade om hur väl man tyckte att lärarutbildningen hade rustat en för ens yrke. På sistone känns det som om kritiken mot lärarutbildningen har tagit fart igen och jag blir lika irriterad varje gång jag hör folk klaga. Jag vet att jag har sagt det förut, men det tål att sägas igen: Jag känner absolut inte igen mej i beskrivningen av slöddret som tydligen kommer in på utbildningen och jag känner lika lite igen mej i beskrivningen av slöddret som kommer ut därifrån. 1. Jag hade toppbetyg från gymnasiet. 2. Jag lärde mej massor under lärarutbildningen. Vi hade lärarledd tid större delen av veckorna, bortsett från när vi skrev uppsats eller hade vfu. När det inte var lärarlett var det oftast grupparbeten av olika slag. Mycket lite tid har jag suttit för mej själv och pluggat. De flesta av mina vfu-platser har varit jättebra.
Allt har förstås inte varit perfekt under min utbildning. Det finns absolut saker som hade kunnat vara bättre. Men på det stora hela upplever jag att utbildningen har rustat mej mycket väl för mitt yrke. Det känns bra att ha kunnat få in det i den officiella statistiken.
2 kommentarer:
Jag känner inte heller igen mina studenter! Jag känner inte heller igen mina insatser som lärarutbildare.Kan inte förstå hur länge denna kränkning av en hel yrkeskår kan få fortgå.
På den lärarutbildning som jag representerar går de allra bästa studenterna med kreativa idéer och nytänkande. Det är inte studenterna det är fel på, det är inte lärarutbildnignen det är fel på. Felet får letas någon annanstans! Kanske ska vi minska storleken på backspegeln och öka storleken på vindrutan!? Mamma
Hej Mamma och välkommen hit! Jag håller helt med dej. Det måste få ett slut! Dags att titta framåt!
Skicka en kommentar