En annan skola är möjlig

Från 2009-12-17

Jag läser i årets sista nummer av Fotnoten:

"När barnen i Falkenberg går ut årskurs 2 har de haft rytmik, dans, drama och bild i skolan. En termin av varje. Det främjar lärandet i alla ämnen, skapar upplevelser och stimulerar både fantasin och känslolivet, förklarar Eva Kronwall, rytmiklärare på kulturskolan. Följ med henne en dag på jobbet!"

Och jag kan inte låta bli att fantisera:

"När barnen i Emköping går ut skolår 2 har de haft svenska, matematik, so och no i skolan. En termin av varje. Det främjar lärandet i alla ämnen, skapar upplevelser och stimulerar fantasin och det intellektuella tänkandet, förklarar Eskil Kronärtskocka, svensklärare på teoriskolan. Följ med honom en dag på jobbet!"

Och längre ner i artikeln:

"Väl framme på Vintageskolan springer han [Eskil] snabbt ner i 'sin' lokal på källarplanet och gör sig beredd att ta emot första klassen.
- Fritidshemmet håller till här annars. Det är en bra lokal, inget behöver plockas undan utan det är bara att köra igång. Så är det inte på alla skolor, säger han. /.../
- Jo, jag både känner dem och inte. Men jag möter 200 barn i veckan och då gäller det att ha lite tricks för att komma ihåg namnen och hitta möjligheter att få kontakt. /.../
I sex år har Eskil Kronärtskocka åkt runt till samtliga skolor i Emköpings kommun och haft svenska med eleverna i skolår 1 och 2. En lektion i veckan under en hel termin. Dessutom får eleverna en termin i vardera ämnet matematik, so och no med Eskils kollegor på teoriskolan.
- Det har blivit en naturlig del av skolvardagen, säger Eskil.
- Det är nog ganska unikt att som vi nå alla elever med de fyra teoretiska områdena. Det förstärker lärandet i alla skolämnen, men det viktigaste är att det ger en upplevelse, förstärker intellektet, ökar medvetandet och stimulerar fantasin. Visst kan man bli bättre i musik av att hålla på med matte, men för att bli en harmonisk människa måste vi också räkna för räknandets skull.
Svenska är en pedagogisk metod att lära sig satsdelar, meningsbyggnad och rättstavning, förklarar Eskil, utan att behöva omsätta teorin i praktik. Praktiska kunskaper är onödiga på det här stadiet, anser han.
Klassens lärare är alltid med på svensklektionerna som aktiva deltagare - men det är Eskil som leder gruppen. Tanken är att läraren ska få upp ögonen för möjligheterna att använda en språkövning i sina lektioner i musik, rytmik eller dans.
- De är med för sin egen fortbildnings skull. Övningarna är på en basnivå så att de ska passa de flesta lärare, även dem som inte är vana att hålla i matematikstunder. Många övningar går bra att göra ute på gården eller på en gräsmatta.
Alla lärare får också svenskövningarna nedskrivna på papper och två gånger per termin har de samtal med Eskil och möjlighet att komma med synpunkter: Hur upplever de svenskan? Är det för många moment? Saknar de något? Vill de att Eskil ska ta upp något särskilt tema? /.../
När papprena samlats in och gruppen har sagt 'hej då' i kör pustar Eskil ut. Några minuters paus tills nästa klass kommer. Fyra grupper har han den här morgonen; det är ganska många. Som mest har han fem i sträck.
- Även sista gruppen har rätt till en glad och pigg lärare. Ibland säger barn att de 'hatar svenska', för att det är något nytt och man är osäker på vad som ska hända. Oftast räcker det att de får springa runt en stund så brukar de komma med sedan."