"Kultur har ett egenvärde," skriver miljöpartiets kulturpolitiska talesperson Esabelle Dingizian i tidningen Grönt. "Kultur - skapande, kreativitet, yttrandefrihet - har ett värde i sig för den enskilda människan likväl som för samhället i stort." Är detta miljöpartiets kulturpolitik? Skulle de stå för detta i en debatt? Ska vi sänka skatten eller satsa mer på kultur? Vi satsar på kultur, för det är viktigt i sig självt! Ska vi satsa pengar på kultur eller på infrastruktur? På kultur förstås, för det har ett egenvärde medan infrastruktur bara har ett nyttovärde! Skulle det kunna låta så? I wish.
Föga förvånande nöjer sej inte Dingizian med att konstatera att kultur har ett egenvärde. Hon menar vidare att kultur "får positiva effekter i snart sagt alla sektorer av vårt välfärdssamhälle." Imponerande! Hon ger tre exempel. Det första handlar om barn och unga: "Barn och ungdomar som har tillgång till eget skapande får möjlighet att upptäcka saker de gör bra, får tillfälle att ge utlopp för sin kreativitet och tillåts sätta sin egen dagordning." Särskilt det sista tycker jag är uppseendeväckande. "...tillåts sätta sin egen dagordning." Dingizian har en viktig poäng där. Att utöva kultur handlar inte enbart om att vara fantasifull och estetisk, utan om att ta kontroll över sitt liv och sin tillvaro, att vara den som styr. Med tanke på vilken betydelse det ger kulturen i barns och ungas utveckling torde det också avspegla sig i miljöpartiets skolpolitik. Gör det det? Jag hoppas.
Det andra exemplet handlar om vuxna. Här börjar tyvärr Dingizians argumentation vackla. "Många människor bidrar idag till samhället, drar sitt strå till stacken, genom att omvandla sitt skapande, sitt kunnande eller sina idéer till ett företag," skriver hon. "Entreprenörskapet bygger på kreativitet, så det är inte förvånande att så många som arbetar med kultur på olika sätt är egna företagare. Genom sina kreativa småföretag skapar de jobb samtidigt som de bidrar med varor, tjänster och idéer till samhället." Nu är det alltså slut på att upptäcka vad man är bra på och att sätta sin egen dagordning. Som vuxna måste vi, i allt vi gör, bidra till samhällsnyttan. I den här argumentationen har kulturen helt förlorat sitt egenvärde och istället blivit nyttig och inget annat. Jag önskar att Dingizian istället skulle ha påpekat hur många vuxna, precis som ungdomar, som upplever att någon annan styr deras liv. Hur många vuxna som inte vet vad de är bra på. Hur många vuxna som aldrig har roligt. Men nej, Dingizian fastnar i jobblinjen, som nu inte bara drivs av alliansen utan även av oppositionen. Det är bra att vuxna utövar kultur, för det kan skapa jobb.
Exempel nummer tre är dessvärre ännu svagare. Det handlar om vården: "Idag driver fler och fler kommuner och landsting projekt med kultur i vård och omsorg. Det kan handla om att bryta en monoton och trist tillvaro på ett äldreboende med ett konsertbesök, clowner på sjukhusets barnavdelning eller sångstund på gruppboendet. Projekten bidrar till att göra tillvaron för gamla och sjuka drägligare, och i vissa fall kan kulturen rentav hjälpa till att hålla oss friskare." Jag vet inte om det är Dingizians mening, men genom att säga så förminskar hon kulturen till tillfälliga jippon. Det liknar den roll kulturen har i skolan idag. Tillvaron på äldreboenden - liksom i skolan - förväntas vara monoton och trist. Avbryter man den vanliga verksamheten med något skoj då och då, livas de boende eller eleverna upp och man kan sedan med gott samvete återgå till monotonin. Detsamma gäller efter clownernas besök på barnsjukhuset och sångstunden på gruppboendet. Istället hade man kunnat ta det flera steg längre och säga: Tillvaron på äldreboenden, sjukhus och gruppboenden ska vara omväxlande, rolig, rik och kreativ. Verksamheten ska ha sin bas i upplevande och utövande av kulturella verksamheter! Undersökningar visar nämligen att människor som är aktiva, skapar och har roligt blir friskare, håller sej piggare och mår bättre än de som är passiva, konsumerar och har tråkigt.
Kontentan av Dingizians debattartikel kan jag dock bara hålla med om: Kulturen är viktig, bör ha en stor plats i samhällets alla delar och måste bli en valfråga!
2 kommentarer:
Du är så klok min vän, och härligt radikal. Tänk om det stod i tex skollagen att skolverksamheten ska ha sin bas i upplevande och utövande av samhället, samt kulturellt :)
Jo, det vore bra! Dock står det redan nu så här i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet:
"- Skapande arbete och lek är vesäntliga delar i det aktiva lärandet.
- I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.
- Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.
- Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig."
Min erfarenhet är att det blir mindre och mindre vanligt att det efterföljs ju högre upp i åldrarna man kommer, men hela grundskolan till och med år 9 samt förskoleklasser och fritidshem MÅSTE följa läroplanen.
Skicka en kommentar