2016-04-06

En tappad danslust

Jag borde inte ha dansat idag. Ibland bara vet en sådant i förväg - och ändå är det så svårt att lyssna på sej själv. Jag är så inkörd på att alltid prestera. Det är så länge sedan jag slutade dansa för nöjes skull, för min egen skull. På ett sätt är det självklart, när en väljer att göra dansen till sitt yrke, att en måste dansa även när en inte har jättemycket lust, men under många år har jag aldrig känt någon lust. Så var det nog inte riktigt meningen att det skulle bli.

Alla dagar då jag har dansat fast jag inte borde, inte bara på grund av brist på lust utan också för att jag varit överansträngd eller sjuk, har gjort det svårt att veta var gränsen egentligen går. Det har blivit svårt att vara ärlig mot mej själv. Jag slits mellan viljan att vara snäll mot mej själv och rädslan för att falla för min lättja. Alla undervisare jag har haft, som har påstått att kroppen är lat och måste tvingas till arbete, till dans, har gjort mej förvirrad. Om jag ville dansa en gång i tiden, varför skulle ett tvång då vara nödvändigt?

Nej, hellre vill jag tänka på när Alan Danielson* frågade mej: “Vad var det som gjorde att du gick upp en lördagmorgon och kom hit [till danslektionen] när du inte var tvungen? Hitta det och låt mej se det i din dans.” De senaste tre åren har jag aktivt sökt efter lusten. Då och då tittar den fram igen. Det kan vara tack vare en inspirerande undervisare som Alan Danielson, en meningsskapande kollega som Elin Waileth eller en enkel längtan efter att vara i rörelse. Jag vill ta reda på vad det är som gör att jag dansar när jag inte måste och inte skämmas för att jag inte alltid vill.

-------------------
*Tidigare rektor vid Limón School i New York. Gästundervisade på Palucca Schule Dresden, när jag gick där, 2007.

2 kommentarer:

Mikael Freeman sa...

Du har mycket funderingar och det är bra tycker jag. Hur mycket dansar du per dag? Dans ska vara kul i grupp tänker jag och inget tvång.

Emelie sa...

Hej Mikael! Det är inte lätt att svara på hur mycket jag dansar per dag. Det är inte alla dagar jag dansar alls. Andra dagar dansar jag många timmar. Och vilken dans räknas in i frågan? Räknas det till exempel när jag undervisar? Då dansar jag ibland mycket, för att eleverna behöver att jag förebildar, och ibland inte alls, om eleverna får ut mer av att jag tittar och ger respons. Räknas det när jag gör några turer för mej själv i mitt rum? Ja, jag tror du förstår min poäng. :) När en gör dans till sitt jobb väljer en samtidigt att inte bara dansa när det känns kul. Jag måste skapa material även när jag inte är inspirerad. Då gäller det istället att hitta ett sätt att finna mening i sin dagliga praktik.