Mätresser och kurtisaner

Gunilla Roempke - Vristens makt. Dansös i meträssernas tidevarv (Fischer&Co 1994)

Pran Nevile - Nautch girls of the raj (Penguin Books 2009)

1700-talet verkar ha varit ett vilt århundrade, både i Europa och annorstädes. De europeiska kungligheterna och deras adliga vänkrets roade sej kungligt, det vill säga levde rövare på fattigare människors bekostnad, utan minsta tanke på sedlighet, dygd och några högre ideal. Balett hörde till de populära formerna av underhållning. Även om dansaryrket hade professionaliserats vid den här tiden och krävde mer teknik än en lekman vanligen hade var det deltog fortfarande kungligheterna själva alltsomoftast i föreställningarna. Under andra halvan av 1700-talet blev det dessutom vanligt i Sverige att dansare blev kungliga mätresser, vilket Gunilla Roempke skildrar i Vristens makt. En mätress är en älskarinna, som tilldelas större privilegier än älskarinnor i allmänhet. Till exempel kunde adelsmannen och mätressen bo tillsammans och få barn, som adelsmannen erkände faderskapet för. Mätressen hade också rätt att röra sej bland hovet och fick underhåll av sin älskare. Den mest privilegierade varianten var maitresse en titre (titulerad mätress), en officiellt utnämnd mätress.

Intressant nog förekom liknande system inte bara i Europa. Pran Nevile beskriver i Nautch girls of the raj hur skolade dansare i Indien hade sexuella relationer med och försörjdes av prinsar, kungar och andra högt uppsatta män under 1700- och 1800-talen (notera att detta förekom innan den brittiska kolonialiseringen och att det är indiska män det rör sej om). Även om det fanns en religiös aspekt i Indien - dansarna var vigda åt templet och var därmed fria att ha sexuella och romantiska relationer utan att vara gifta - som inte fanns i Europa verkar systemen ha liknat varandra ganska mycket. Dansarna var bildade och sofistikerade (genomgående i Indien men med större variation i Europa) och mindre beroende än sina samtida medsystrar i och med att de försörjde sej själva och verkade höjda över de sedlighetsregler som gällde för andra.

Roempkes och Neviles böcker är också förvånansvärt lika. Båda skriver anekdotiskt och citerar långa stycken från författare, poeter och brevskrivare från den tid de skriver om. Texterna blir därmed katalogartade och lite tröglästa samtidigt som de ger intryck av att vara skvallriga och sensationslystna. Båda författarna har dessutom en misogyn tendens att exotisera dansarna (som i samtliga beskrivna fall är kvinnor) och undviker att problematisera begrepp som prostitution, kärlek, oberoende och makt. Den som trots detta orkar traggla sej igenom böckerna får sej en bit danshistoria till livs, som kan ge inblick i hur dans (och annan konst) och politik är nära knutna till varandra samt hur liknande fenomen kan förekomma på olika platser samtidigt.

Klassiska danser i Europa

Balett
Från nypost.com

Att vara i Indien har fått mej att fundera på det här med klassisk dans. I Indien finns åtta klassiska dansformer: kathak, odissi, manipuri, bharatanatyam, kathakali, kuchipudi, mohiniyattam och sattriya. Hur många finns det i Europa? När dansarna jag mötte i Kolkata ställde den frågan svarade jag först att det bara finns en: balett. Det är det jag har lärt mej formellt och informellt genom min utbildning: klassisk dans = balett. På Palucca Schule, där jag gjorde ett år av min utbildning, hette till och med balettämnet Klassischer Tanz (klassisk dans).

I samtal med Elin Waileth och de indiska dansare vi träffade har jag dock kommit fram till att det finns fler. Vi hjälptes åt att sätta upp kriterier för vad som är klassisk dans och kom fram till följande:

1. Det måste handla om dans som konstform.
2. Dansformen måste ha en lång tradition.
3. Dansformen måste ha en fastlagd grammatik.
4. Det krävs skolning för att bemästra danstekniken.

Flamenco
Från ibericalanguages.com

Detta stämmer in på balett, men det stämmer också in på flamenco. När jag insåg det blev jag generad över att jag aldrig tänkt på det tidigare. Det är egentligen självklart och balettens dominans kan ses som en del av vithetsnormen, vilket gör det ännu mer pinsamt att jag deltagit i att upprätthålla denna norm. Jag har undrat över varför flamenco har funnits som en självklar del i utbildningarna både på Dans- och cirkushögskolan och på danslärarutbildningen i Piteå. Varför inga andra folkdanser? har jag tänkt. Men flamenco kan inte ses som en folkdans, utan är en konstnärlig dansform med fastlagd grammatik och krav på skolning. Att den har dansats av andalusier och romer är verkligen ingen anledning att se ner på den, men jag gissar att antiziganism och rasism har bidragit till dess lägre status.

När jag nu har öppnat mina ögon för detta undrar jag om det finns fler klassiska danser med ursprung i Europa? Den som har förslag får gärna kommentera.

Allt spännande i augusti och september!

I augusti slår Moderna Dansstudion upp portarna på Västanforsgatan i Malmö! Det är förmodligen det mest omfattande projekt jag någonsin satt igång. Tack och lov har jag en mycket kompetent kompanjon i Elin Rippe, som gör arbetet både lätt och roligt. Moderna Dansstudion är en dansskola med normkritiskt perspektiv. Vi jobbar aktivt för att ifrågasätta normerna kring vilka kroppar som "får" dansa i vårt samhälle. I dansvärlden finns tydliga kroppsideal och vi vill inte förstärka dem, utan tvärtom ifrågasätta dem och skapa rum för andra kroppar att dansa och leva. Den som råkar ha en kroppstyp som anses ideal i dansvärlden är naturligtvis också välkommen. :)

Augusti månad kommer förmodligen till största delen gå åt till att iordningställa lokalen. Vi kommer lägga ett skönt sviktgolv med parkett, som kommer vara underbart för såväl modern/nutida som västafrikansk dans (Elins specialitet). Ett litet omklädningsrum ska byggas och hela lokalen ska göras mysig och välkomnande. Vi kommer, åtminstone till en början, dansa utan speglar, eftersom vår erfarenhet är att det leder till en annan typ av lärande i dansen, som handlar mer om att känna i kroppen än att se och bedöma visuellt.

Redan innan Moderna Dansstudion öppnar kommer jag att hålla två kurser på Ungdomens Hus i Malmö. Dansanatomi med tema styrka 5-6 augusti och Modern/nutida dans med fokus på den moderna dansens historia 8-10 augusti. Sedan inviger vi Moderna Dansstudion med en välrenommerad gäst från Stockholm/Mumbai (Indien), nämligen Veronica Tjerned, som kommer hålla en tvådagars Kathakworkshop 24-25 augusti. Kathak är en av de åtta klassiska indiska dansformerna, mycket expressiv med hand- fot- och ögonrörelser kombinerat med mycket snurrande och virvlande. Varje dans berättar en historia.

Strax därefter, 3-5 september, får vi ännu ett celebert besök. Ady Elzam kommer från Israel och håller tre dagar workshop i Kontaktimprovisation. Vi kommer smälta ner i golvet och flyga högt i luften!

I september rekommenderar jag också att tillbringa alla lördagar på Moderna Dansstudion. Då kan en dansa balett (nybörjarnivå), modern/nutida dans (öppen nivå) och västafrikansk dans (öppen nivå) i en följd! För den som föredrar vardagkvällar blir det öppen klass i modern/nutida dans varje tisdag.

Se mer info om alla kurser på emeliebardon.com.