2012-10-08

Vad vi gör på dansskolan före klockan tre

För inte så länge sedan fick jag frågan: "Hur mycket jobbar en danslärare normalt?" Väldigt svår fråga att svara på, för vad betyder jobba i det här sammanhanget? Betyder det undervisa? För i så fall är det, om man går på cirkelledaravtal 1080 x 45 min per läsår. Läraravtalet ser annorlunda ut, men det kan jag inte. Lärare på Kulturskolan undervisar vanligen ungefär lika mycket, tror jag. Personen, som ställt frågan, gjorde stora ögon. "Det är väldigt lite!" "Nej," sa jag, "det är ganska mycket." För jobba betyder så mycket mer än att undervisa.

Varje lektion måste naturligtvis förberedas. För en danslärare innebär det följande:
  1. Bedöma vad eleverna kan och bör lära sej. Det måste såklart alla lärare göra.
  2. Bedöma hur eleverna ska lära sej detta. Gäller också alla lärare.
  3. Skapa övningar som övar det som ska läras på det sätt som är mest lämpligt. Det mesta av materialet måste man skapa själv. Även om det finns ett fåtal böcker med förslag på övningar måste de ofta modifieras och anpassas till just de här elevernas behov.
  4. Välja musik, som passar till övningarna. Att söka musik kan vara extremt tidsödande. Övningarna och musiken måste sedan sitta ihop på ett sätt som är logiskt, övar elevernas musikalitet och hjälper dem i det tekniska eller improvisatoriska arbetet.
  5. Skapa koreograferade kombinationer. På den här punkten måste allt material skapas av dansläraren själv, av upphovsrättsliga skäl. Har du ingen inspiration? Det var väl tråkigt. Eleverna behöver en ny kombination ändå.
Varje lektion måste också utvärderas. Nådde vi de mål som jag eller vi satt upp? Vad ska vi gå vidare med nästa lektion? Jobbar man i grundskolan eller på gymnasiet behöver man skriva omdömen och sätta betyg, så en bedömning utifrån kunskapskraven för kursen måste göras av varje elev. Inför utvecklingssamtalen måste de bedömningarna formuleras i text på ett sätt som eleven förstår och blir hjälpt utav.

Minst en gång per läsår, ibland flera, brukar man dessutom ha uppvisningar. Till dessa måste läraren (eller eleverna, under lärarens ledning) skapa koreografi, som fungerar sceniskt och följer uppvisningens eller föreställningens tema.

Sedan skulle man naturligtvis kunna räkna all den andra tiden, om man vill. Den där tiden, som inte på något sätt är reglerad i lagar och avtal. Som att man kanske lyssnar på musik medan man lagar mat, fixar med något annat eller bara vilar sej och plötsligt inser att just den här låten skulle passa så himla bra till en grupp eller en övning. Den tiden då det utan förvarning dyker upp en idé, en rörelsefras eller en form till en övning i huvudet och man bara måste skriva ner den för att inte glömma bort den - även om man är och firar sin pappas 60-årsdag. Ja, var tar egentligen arbetstiden slut och fritiden vid? Det kan vara svårt att veta.

För övrigt betyder 1080 x 45 min per läsår 27 x 45 min i veckan, om man har 40 veckors läsår (som Kulturskolan) eller 32 x 45 min i veckan, om man har 30 veckors läsår (som studieförbunden). Det innebär 27 eller 32 barngrupper eller hälften så många ungdoms- och vuxengrupper i veckan. I varje grupp går kanske 15 elever, vilket innebär att man kan träffa uppåt 500 elever i veckan, om man har otur. Då försvåras genast bedömningsarbetet en aning.

Inte så att jag klagar. Det är mitt bästa jobb! Men det är inte så att jag chillar hela dagarna och dansar lite på kvällarna. Inte alls, faktiskt.

Läs också:

2 kommentarer:

Mikael sa...

Intressant läsning. Förberedelser har en tendens att tar mer tid än man tänkt. Hur gör du för att hitta bra musik? Tycker sånt är svårt framför allt om man vill ha instrumental musik. Hade fått för mig att det var vanligt att dela med sig av koreografi? I den dansen jag dansar delar man koregrafi med varandra mycket. Det finns databaser som http://www.ceder.net/choreodb/welcome.php4 med en hel massa koregrafiska ideer och även en facebook grupp att dela med sig av koreografi.

Emelie sa...

Så härligt att höra att man delar med sej så i det community, där du befinner dej! Jag skulle säga att det ser helt annorlunda ut inom den sceniska dansen. Varje lärare/pedagog/cirkelledare har, enligt lag, upphovsrätt till sina egna kombinationer, men man kan naturligtvis välja att avsäga sej den rätten. Personligen brukar jag säga till mina elever att alla kombinationer vi gör är deras. De får göra vad de vill med dem, men om de visar upp dem någonstans vill jag ha cred, eftersom det är jag som skapat dem. Skulle de tjäna pengar på att visa upp dem vill jag också ha del av pengarna. Koreografier till uppvisningar och föreställningar behåller jag upphovsrätten till eller så creative commons-licenserar jag dem med förbehållet att man måste credda mej, inte får använda koreografin kommersiellt och måste dela vidare på samma villkor.

Internet har helt klart underlättat för danslärare att ta del av varandras erfarenheter. Det är något jag verkligen tycker vi ska ta vara på!