Jag gillar språk - att lära mej ord och fraser på ett språk jag inte kan, att lära mej uttrycka mej mer nyanserat på ett språk jag kan, att jämföra olika språk med varandra, allt sånt där. Jag tror dessutom att jag är ganska bra på det. Ändå lyckades jag läsa franska i skolan i sju år utan att faktiskt kunna konversera på språket. Är inte det ganska fascinerande? Ibland funderar jag på vad det beror på. För en liten stund sen vaknade jag och tänkte: Det är för att franskundervisningen inte hade någonting att göra med hur jag lär mej ett språk.
Under någon av de två första terminerna jag hade franska lärde jag mej uttrycket Je voudrais, som betyder Jag skulle vilja ha. Ett mycket användbart uttryck som dock inte får mej att börja fundera på varken vad jag vill, jag ville, jag har velat, jag kommer att vilja, jag kommer att ha velat eller jag skulle ha velat heter. Det får mej inte heller att undra vad skulle vilja ha heter i andra och tredje person singularis eller pluralis. Att vilja heter på franska vouloir. Jag vill heter je veux. För mej har de lika mycket gemensamt med je voudrais som jag går har med jag gick på svenska (för någon som har ett annat modersmål, tänker jag mej) - alltså en bokstav. För en del är det kanske meningsfullt att hålla på att rabbla de olika verbformerna, men inte för mej. Jag kommer lära mej dem när jag behöver dem.
Frågor jag faktiskt ställer mej när jag lär mej språk är av typen: Varför betyder poisson fisk på franska men gift på engelska? Det engelska ordet borde ju rimligen vara lånat från franskan, eller hur? Så när och varför ändrades betydelsen? Tänk om språkundervisningen byggde på sådana frågor! Vad skulle det ge för resultat? Jag är inte språklärare, men om någon sådan råkar läsa det här skulle jag bli väldigt glad för några tankar kring idén.
Läs också Dag 1 - Presentera dej, Den som har ska få - om meritpoäng och En anledning att avbryta sina studier.
4 kommentarer:
Det stämmer verkligen, har själv läst spanska i flera år-kan ingenting. Jag kan rabbla upp vissa former. Kan ingenting annars. Vi ska göra nationella prov i spanska denna veckan. Min lärare kom på denna briljanta idén att "vi kan ju skippa muntliga nationella, så kan vi kolla film istället"... så vi ska göra alla delar förutom det muntliga? Vart är undervisningen på väg?
Jag tror inte att man kan hoppa över några delar av NP. Kanske missuppfattade du vad läraren menade? Eller kanske fick läraren hjärnsläpp? Sånt händer. Lycka till med proven!
Jo vi ska inte göra den delen. Frågade henne igår. Hon anser att det tar för lång tid. "Vi ska fokusera på annat". Dessutom kallas inte nationella i språk för 'nationella' utan man säger 'kursprov' vilket hon menade var en stor skillnad. Fast man gör det nationellt......alla andra klasser ska nog göra alla delar.
Där ser man. Jo, men kursprov och nationella prov är inte samma sak, även om de förra görs nationellt, de också.
Skicka en kommentar