Magda the Karma Police skrev häromdagen om klassrumsdörrar, som kan vara öppna både bildligt och konkret. Det senare, att de fysiska dörrarna faktiskt står öppna, händer ganska sällan på mitt jobb, eftersom vi allihop spelar olika musik och skulle störa varandras lektioner mycket då (det räcker med att höra varandra genom väggen). Bildligt däremot är våra dörrar öppna på vid gavel. Vi hälsar på varandra hela tiden. Kanske kikar vi bara genom fönstret i dörren eller kommer in och tittar en stund. Kanske har någon en fråga eller lite information till någon annans grupp. Eller så bjuder vi in våra grannar och/eller de som råkar hänga i korridoren till en miniföreställning. Då visar vi sällan upp något färdigt eller storslaget, utan delar helt enkelt med oss av det vi håller på att jobba med just då. Work in progress så att säga. Ibland byter jag och mina kollegor grupper med varandra också. Omväxling förnöjer - både för lärare och elever.
 |
| "Hej, vad gör ni? Ska vi visa?" |
 |
| Breaking 9-15 år tittar på Balett F/M 16+ |
2 kommentarer:
Alla är välkomna i mitt klassrum, men bokstavligen står dörren bara öppen om det är lugnt och skönt i korridoren. Det händer, men inte så ofta. Att inte vilja eller våga besöka andras klassrum hoppas jag tillhör en äldre generation!
Ojdå, ber om ursäkt för att jag inte har svarat på den här kommentaren tidigare! Jag hoppas som du - att våra klassrum blir mer och mer öppna!
Skicka en kommentar