2011-02-24

Kontaktimprovisation

Vilket underbart sätt att umgås! Man behöver inte säga ett ord - men man kan förstås prata hela tiden om man skulle vilja - och kommer så nära varandra på en gång. Trivs man inte så bra med någon är det bara att dansa vidare. Ingen tar illa upp över att bli lämnad, snart möter kroppen ändå någon ny. Eventuellt återkommer man så småningom till den man dansade med först. Koncentration, glädje, idel snälla ansikten. Ingen som frågar vad man jobbar med eller vilken skola man har gått på. Ingen som klagar över stress eller tristess. Det enda som är viktigt är mötet och samspelet. På det sättet kan vi bygga så många relationer vi vill. Ibland dansar vi länge med någon särskild, ibland hoppar vi från den ena till den andra, ibland dansar vi med flera personer samtidigt. Och allt umgänge är fullständigt hanterbart. Ibland rullar vi på golvet, ibland flyger vi, ibland jagar vi varandra, brottas, kramas, lyfter, faller, fångar, puttar, drar, hjälper varandra. Ibland bara andas vi och väntar tillsammans på något som ska hända. Vad? Ingen vet, men det händer alltid till slut.

En bild av hur livet borde vara.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för påminnelsen, det var längesen nu, blir väl dags att leta up ett jam snart!
/Gyro

Emelie sa...

Hej Gyro och välkommen hit! Jag säger: go for it! :)