I höstas diskuterades elitgymnasier ganska mycket. Den åttonde september skrev jag det här:
För eller emot. Det är det debatten verkar handla om. Jag är för. Helt klart. Men jag tycker att diskussionen (som så ofta) fokuserar på helt fel sak. De flesta gymnasieprogram bygger på att man vill fördjupa sina kunskaper inom ett område man är extra intresserad av. Vissa program har dessutom intagningsprov. Jag gick ett sånt program. Och det var inte alla som kom in där. Men det var förstås ingen "elitutbildning", eftersom det var estetiska programmet. Det är en "flumutbildning" - trots att eleverna ofta har mycket högt meritvärde (snittbetyg) från grundskolan OCH har gjort färdighetsprov för att visa att de håller tillräckligt hög nivå inom karaktärsämnena.
Det är förstås det jag tycker att debatten borde handla om. Frågan Varför är ett matte- eller humanioraprogram en spets- eller elitutbildning när estetiska eller idrottsprogram flumutbildning? är ju det intressanta.
"Om jag blir rädd för dörrar bara för att jag inte kan gå in genom dem måste jag väl kanske jobba med min självkänsla istället för att sätta lås på de dörrarna." (Bob Hansson)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar