Andra skaparprocesser

Det jag skrev igår fick mej att tänka på mina elever (vad får mej inte att tänka på dem?) och hur de reagerar när jag ger dem kompositionsuppgifter. Det finns förstås de som bara sätter igång och jobbar tills de är klara, men det finns de, vars reaktioner inte är helt olika min egen. De kvider, kryper ihop på golvet, stirrar tomt framför sej, skrattar ironiskt, trycker sej mot väggen, suckar, säger: "Jag kommer inte på nåt!" och verkar allmänt uppgivna, plågade och ångestfyllda. Jag brukar försöka peppa dem, uppmuntra dem och hjälpa dem på traven med idéer och rörelser att utgå från. Efter gårdagens funderingar tror jag dock jag ska prova en annan strategi nästa termin. Jag ska försöka att helt enkelt låta dem vara. När de inte kommer på nåt ska jag svara: "Det är ok, men du ska visa nåt för mej om 10 minuter." Jag undrar vad som kommer hända. Förhoppningsvis får de en lika förvånande och upplyftande erfarenhet som mina skaparprocesser brukar vara i slutändan. Förhoppningsvis leder frustrationen, förlossningen och den därpå följande tillfredsställelsen till att de utvecklas som människor och som konstnärer.